Gravid och trött? Lågt blodvärde/anemi kan skada fostrets hjärna – orsaker, målvärden, rekommenderad mat och hur du testar dig
Gravida kvinnor med blodbrist har en 10% högre risk att få ett barn med ADHD. Detta visar en ny studie från Karolinska Institutet. Orsaken till blodbrist kan vara flera men ofta är det grundat i ett för lågt intag av järn. Kvinnor som oavkortat äter vegansk kost eller har en svårighet att ta upp näring i kroppen lider i större utsträckning av blodbrist.
I denna artikel har vi valt att ta avstamp i den studie som presenterades av Karolinska Institutet för att sedan jämföra och sammanställa vad andra studier inom ämnet säger.
Någonting som varit känt sedan länge, och som samtliga studier understryker, är att fostrets utveckling och hjärna påverkas negativt av en brist på exempelvis järn, B12 och folat. Dess påverkan på fostret blir permanent, och följer således barnet genom livet.
Vidare kommer vi se över vilka nivåer av järn, B12 och folat du som gravid bör sikta mot. Vi tar även upp hur du själv kan testa dig för om du har tillräckligt med dessa näringsämnen samt vilken mat som hjälper dig på vägen mot ett bättre näringsintag.
Om mamman har blodbrist, påverkar detta barnet?
Alla sorts brister hos mamman påverkar barnet, vissa i större utsträckning än andra. Vid blodbrist (anemi) så kan långvariga spår sättas i barnet, då hjärnans utveckling påverkas av detta. För en dialog med din barnmorska om hur du ska tänka kring näringsbrist.
Vad den här artikeln om blodbrist hos gravida tar upp
– Vad den nya studien om blodbrist hos gravida visar
– Upplägget för studien från Karolinska av anemi hos gravida och riskerna
– Vad tidigare forskning säger om blodbrist och näringsbrist hos gravida
– Studie från Karolinska om hur ätstörningar hos mamman påverkar fostret negativt (november 2019)
– Ändrad syn inom forskning på hur blodbrist drabbar fostret
– Andra faktorer under graviditeten som visat sig påverka barnets mentala utveckling
– Vad är blodbrist?
– Vad är gränsvärdena för hemoglobin vid blodbrist och anemi?
– Vilka är symtomen på blodbrist (anemi)?
– Hur vanligt är blodbrist (anemi) och hur många lider av det?
– Vad orsakar blodbrist?
– Blodbrist orsakad av järnbrist
– Blodbrist orsakad av brist på vitamin B12 och folat
– Hur vanligt är järnbrist?
– Hur vanligt är brist på vitamin B12?
– Hur vanligt är folatbrist?
– Vad ska min järnnivå och mitt järnintag vara?
– Vad ska min vitamin B12-nivå vara?
– Rekommenderat dagligt intag av vitamin B12
– Vad ska min folatnivå och mitt folatintag vara?
– Mat med ett högt järninnehåll
– Vanlig mat med mycket järn och hur mycket man ska äta per dag
– Vegansk mat med mycket järn och hur mycket man ska äta per dag
– Andra sätt att få i sig järn + tillskott av järn samt upptag – hur mycket man behöver
– Hur mycket järn man ska äta varje dag för att hålla en normal järnnivå som gravid
Vad den nya studien om blodbrist hos gravida visar
Jama Psychiatry var den tidskrift som publicerade den av Renee Gardner ledda studien från Karolinska Institutet. Denna studie visar att blodbrist hos gravida kvinnor före vecka 31 kan leda till att barnet får:
– 3.1 % högre riska att utveckla intellektuell funktionsnedsättning
– 4.9 % högre risk att utveckla autism och
– 9.3 % högre risk att utveckla ADHD
Vad är ADHD?
2-5% av världens vuxna befolkning är diagnostiserade med ADHD. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och visas genom minskad koncentrationsförmåga, överaktivitet samt nedsatt förmåga att beräkna konsekvenser för sitt handlande.
Vad är Autism?
ASD – Autism Spectrum Disorder – visar sig ofta genom ett introvert beteende hos personen. Dess begränsade sociala förmåga gör det ibland svårt att fungera i grupp eller i skola och arbetsliv. Ett särintresse av en specifik art brukar vanligt. Autism är vanligare bland pojkar än hos flickor.
Upplägget för studien från Karolinska om anemi hos gravida och riskerna
Studiens omfattning: 299 768 svenska kvinnor och deras 532 232 barn
Tidsintervall: Mellan år 1987 till år 2010
I resultatet av studien beskrevs att 30-50% av de gravida kvinnorna hade järnbrist och 15-20% hade blodbrist. Dessa brister uppkom i regel i slutet av graviditeten då fostret i större utsträckning behöver mer järn, samt att moderkakan krävde en större del järn än innan.
I ett stycke längre ner kommer vi presentera andra studier som bekräftat liknande brister hos gravida kvinnor över hela världen.
Enligt studiens initiativtagare och ledare så krävs ett normalt järnvärde för att synapsbildandet mellan neuronen ska ske normalt. Detta kan i sin tur vara en av anledningarna till att barn med för låg järnnivå under fosterstadiet får en intellektuell funktionspåverkan.
Gravida kvinnor som äter vegetarisk eller helt vegansk kost bör vara extra noga med att få sig extra järn. Dock understryker Gardner att det inte finns någon anledning till oro och att en dialog med sin barnmorska oftast kan räta ut de flesta frågetecken.
Studien var en Kohortstudie. Detta innebär att den grupp av studiedeltagare som använts har en gemensam faktor utöver just en graviditet. Detta kan vara allt ifrån födelseår till bostadsort eller arbetsplats. Med detta i åtanke bör man ta i beaktning att de intellektuella funktionsnedsättningarna kan ha haft en annan orsak utöver järnintaget, baserade på exempelvis livsstil och ärftlighet.
Vad tidigare forskning säger om blodbrist och näringsbrist hos gravida
En tidigare studie stärker det som även visades i Gardners studie: att barn födda av kvinnor med mild/moderat anemi hade en lägre IQ än barn födda av kvinnor med normalt blodvärde. Det visade sig även att barn födda av kvinnor med ett högre blodvärde än genomsnittet födde barn med högre IQ än genomsnittet.
Studie från Karolinska om hur ätstörningar hos mamman påverkar fostret negativt (november 2019)
Ytterligare studier som har gjorts är hur fostret påverkas av att kvinnan har en ätstörning. Det begränsade näringsintaget hade negativa effekter på barnet. Värst var det om ätstörningen skedde under själva graviditeten, men det fanns även fall som påvisade att ätstörningar redan innan graviditeten kunde påverka fostrets utveckling. Denna studie leddes av Ängla Mantel (KI) och presenterades i november 2019 i JAMA Psychiatry.
Det som kunde utrönas i studien på ätstörda mödrar var:
– Ökad risk till blodbrist och anemi hos den havande
– Ökad risk för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) . Normalt drabbas ca 3-4% av alla kvinnor under graviditeten av preeklampsi.
– För tidig födsel och genitala blödningar hos mamman
– Minskad vikt och storlek på barnet vid födsel samt minskad storlek på huvudet.
Mer ingående om studien
Typ av studie: Kohortstudie
Antal deltagande: 7542 kvinnor med ätstörningar jämfördes mot 1 225 321 kvinnor utan ätstörningar
Typer av diagnoser: 2769 av de deltagande var anorektiker, 1378 av de deltagande var bulimiker och 3395 av de deltagande hade en ospecificerad ätstörning
Tidsintervall: Mellan år 2003 och 2014
Några av de ökande riskfaktorerna hos mödrar med ätstörningar var:
– Ökad risk att få hyperemesis (graviditetsillamående)
– Ökad risk för anemi
– Ökad risk för antepartum hemorrhage (blödning under graviditet från genitalier)
– Ökad risk för prematur, för tidig födsel
– Ökad risk att föda barn med mikrocefali (litet huvud)
Tidigare studier har indikerat att ju större barnets huvud är vid födsel desto högre IQ har barnet vid 4 respektive 8 år ålder. Med detta sagt så har barn med mindre huvud ofta en längre IQ, någonting som i detta fall kan kopplas till mammans ätstörning. Liknande mönster har setts vid prematurer, alltså mycket för tidigt födda (innan gravidvecka 28), där den nedsatta hjärnvolymen bidrog till en sänk IQ med 12 poäng, och där skillnader i senare skolresultat kunde påvisas. Detta i jämförelse med barn vars mödrar gått hela graviditeten ut.
För att summera ovanstående nämnda studier så kan man dra slutsatsen att ätstörningar hos den havande kvinnan har mer än en negativ konsekvens för barnet som många gånger också är permanent.
Ändrad syn inom forskning på hur blodbrist drabbar fostret
Att avstå alkohol som gravid är en riktlinje alla blivande mödrar får från sin barnmorska redan vid första besöket. Om du ska testa dig för blodbrist så bör du dock, utöver alkohol, även avstå fet mat och socker för att provresultatet ska blir så tillförlitligt som möjligt. Det är därför bäst att fasta timmarna innan ett blodprov för att inte riskera ett felaktigt provresultat. Även levervärdet kan påverkas om du äter precis innan provtagning.
Vissa ämnen i kroppen är mer känsliga för intaget av föda än andra. Detta gör att dessa värden ofta blir missvisande om man inte fastat innan provtagning. Några av dessa ämnen är LDL-kolesterol, Zink, Glukos, Triglycerider och C-pepid.
Förr i tiden var man av den uppfattningen att ett foster kunde få sitt behov av järn tillfredsställt genom mammans födointag utan att för den delen påverka mammans egna järnnivå. Man trodde att kroppen själv skulle omlokalisera och “täppa till” bristpartier där järnet behövdes. Därav ansåg man att endast mödrar med mycket svår järnbrist kunde drabbas av eventuella konsekvenser.
Dock vet vi bättre idag och konsekvenserna av järnbrist hos modern kan kopplas direkt till utvecklingen av fostrets hjärna – däribland både minne, uppmärksamhet och inlärningsförmåga. Utöver det har studier även stöd för att den motoriska förmågan, reaktionsförmågan samt syn och hörsel kunnat kopplas samman med bristen på järn under fosterstadiet.
66% av det järnförråd som barnet sedan klarar sig på under de 6 till 9 första månaderna i livet är baserat på den järndepå som hen lagrat under graviditetens sista 3 månader. Barnet är nämligen oförmögen att ta upp tillräckligt med järn via maten, och det är därför viktigt att man som gravid håller en jämn järnnivå, även när det börjar bli tungt i tredje trimestern.
Om du ammar så ger du såklart ditt barn en mängd nyttiga ämnen, men dessvärre är järn inte ett av dom. Till saken hör att bröstmjölk är ganska järnfattigt och räcker inte för att tillfredsställa det lilla barnets järnbehov. Med detta sagt tar även ammande barn från det järnförråd som byggdes upp under fosterstadiet och denna lagring räcker i ca 6 månader. Det lagrade järnförrådet är viktigt för det barnet av en rad olika anledningar, bland annat tarm- och magfunktion är i behov av järn, då det visat sig att barn med för lite av detta ämne under sitt första halvår i livet får svårigheter med att ta upp järn i allmänhet.
Någonting som denna studie klargör är vikten av att fostret får tillräckligt med järn redan i ett tidigt stadie i graviditeten. Denna neurala utveckling har bevisligen en långsiktig konsekvens. Att därför lägga extra fokus på att en stabil järnnivå redan i graviditetens första veckor är att föredra för att minska risken för denna utveckling.
1998 gjordes en studie som resulterade i att man uppmärksammade sambandet mellan anemi under graviditeten och mental funktionsnedsättning hos barnet. I denna studie nämndes även den ökade risken till mental funktionsnedsättning hos barn vars mammor haft upprepade fall av UVI (urinvägsinfektion) under graviditeten.
En begränsad möjlighet till att ta upp järn hos personer som lider av fetma diskuteras nu i USA. Detta på grund av de ökade fallen av anemi bland överviktiga personer i landet, då det finns tecken som tyder på svårigheter att återanvända järnet i kroppen om du lider av fetma. Detsamma resultat förväntas hittas bland överviktiga barn och vuxna i Sverige.
För att understryka sin tes har flertalet studier gjorts på djur där man studerat hur anemi och järnbrist påverkar avkomman under djurets graviditet. Där tycks indikationer visa på att högt blodtryck och fetma hos avkomman i ett senare skede i livet kan vara direkt kopplat till mammans brist på järn under graviditeten.
En studie utförd i Turkiet tittade på hur IQ-nivån påverkades hos yngre barn med anemi i jämförelse med barn i samma ålder utan anemi. Denna studie visade på en skillnad i IQ på 12,9 poäng varierade mellan grupperna. När studien sedan tillförde ett järntillskott på 5mg per kilo och dag under 4 till 6 månader hos barnen med anemi, ökande IQ med 4,8 poäng. Detta understryker möjligheten att i viss mån korrigera ett tidigare bortfall av järnupptag och således minska de långvariga skadorna.
Vad som också bör poängteras är att ytterligare anledningar till lägre IQ kan ha att göra med ett generellt näringsfattigt matintag eller de nedärvda förutsättningar vi föds med. Ett barns intelligens är nämligen till största del baserad på den ärftliga faktorn, där hela 80% sägs vara i rakt nedstigande led från föräldrar till barn. I denna studie kan man dock konstatera att en stor bidragande faktor till de uppmätta IQ poängen var baserade på bristen av järn. Detta eftersom de barn som faktiskt fick järntillskott ökade sina IQ poäng med 4,8 poäng.
Fler och omfattande studier visar på att ett barns mentala funktion påverkas av anemi. I en studie i Kina kunde det bekräftas att barn med anemi hade såväl nedsatt verbalt IQ som “Performance IQ”, någonting man tidigare inte varit medveten om. Tillskott av järn kan ge bättre förutsättningar för barn med dessa funktionsnedsättningar.
Slutsatsen av dessa studier är således följande:
Järnupptaget från mor till foster är av avgörande grund för senare välutvecklade förmågor. Dock kan även en anemi under barnets tidiga levnadsår påverka barnet på flera plan, inte minst dess mentala förmåga. Dock kan dessa brister minskas om man under en längre period ger tillskott av extra järn till barn tidig ålder.
Andra faktorer under graviditeten som visat sig påverka barnets mentala utveckling
En kohortstudie i gjord under 2013 i Norge påvisade hur intag av paracetamol under graviditeten påverkar barnets mentala förmåga negativt, som mättes vid 3 års ålder. Detta jämfördes med barn vars mödrar endast tagit ibuprofen under graviditeten. Studien skedde på syskon.
En vetenskaplig studie gjord 2016 sammanställer en god utveckling för foster som fått i sig DHA-rik näring via mamman under graviditeten. DHA kan även överföras mellan mor och barn genom amning.
DHA är en del i Omega3-familjen och står för dokosahexaensyra, den längsta av Omega3-fetterna. Denna syra hittas i fet fisk och specifika alger. DHA är generellt viktig under en graviditet, men experter lägger större vikt på ett rikligt intag under den tredje och sista trimestern. Det är nämligen då som fostrets hjärna utvecklas. Denna utveckling fortsätter sedan fram tills cirka 2 års ålder, och därför rekommenderar man ett stadigt intag av DHA och ARA (arkidonsyra) fram tills dess.
Studier gjorda på djur pekar på att utvecklingen på fostrets hjärna påverkas negativt vid brist på DHA under graviditeten. ARA finns däremot alltid i bröstmjölken vare sig modern får i sig tillräckligt eller ej medan DHA är helt beroende av det intag mamman får sig via födan.
En del bröstmjölksersättningar innehåller varken DHA eller ARA. Intaget av DHA via mat har minskat under de senaste åren. På så sätt blir också den mängd DHA som överförs mellan ammande kvinna och barn bristfällig. Ett stabilt intag av DHA hos små barn har visat sig ha en positiv utveckling på barnets intelligens, attityd och intressesökande. Med detta som utgångspunkt antas därför att barn med brist på densamma DHA upplever negativa följder. Dock ska också nämnas att det finns många studier som inte påvisat någon skillnad mellan barns intelligens utifrån intaget av DHA. Det finns även studier som visar på en förbättrad kognitiv förmåga hos barn med jämn DHA balans.
Kroppen kan också skapa DHA från ALA (alfa-linolensyra) som är en växtbaserat Omega3 fettsyra. Dock är det bara 1 av 9% som konverteras och överförs via ett sådant intag. Omfattande studier som visar relevans över en längre tid är svåra att göra, då det är mer än bara näringsbaserade faktorer som spelar in.
Man har dock kunnat se att personer med mutationer i det enzym som används vid konvertering av ALA till DHA även får mindre vit substans i hjärnan. Denna substans, samt IQ nivå, har sedan kunnat utökats vid intag av DHA i jämförelse med den kontrollgrupp de ställdes emot som inte tog några tillskott.
Barn vars mödrar hade ett normalvärde av DHA under graviditeten kunde också konstaterats ha mindre eksem och stabilare BMI (Body Mass Index).
Vitamin B12 under graviditeten förbättrar barnets kognitiva förmåga
Hjärnans och kroppens nervbanor täcks till stor del av ett lager av myeline. Det är denna isolerande fettvävnad som skyddar nervbanorna genom att hålla dom täta. Ett tjockare lager av myeline tillåter signalerna i nervbanorna att sändas med hjälp av mindre energi. Utöver DHA och ARA, som båda är inom Omega3/6-familjen, så är även Vitamin B12 en viktig byggsten i myelinets uppbyggande. B12 är även viktigt vid skapandet av DNA .
En brist på Vitamin B12 under graviditeten har visat sig ha långvariga följder i form av defekter på hjärnans funktioner.
Vid normala eller högre värden av Vitamin B12 under graviditeten har flertalet studier visat att detta ger barnet en förbättrad kognitiv förmåga. Vid lågt intag av B12 har samma studie visat på fler komplikationer under graviditeten.
Järn viktigt för hjärnans utveckling under barnets två första år
Utöver att göra regelbundna tester av ditt järnvärde under graviditeten så kommer även en tid efter den tredje trimesterns slut. För barn upp till 24 månaders ålder är det extra viktigt att få i sig bra med järn. De studier som vi refererat till i denna text visar alla på samma sak: flertalet komplikationer kan framkomma för spädbarn med järnbrist, men en stor del av skadan går också att reparera genom att öka barnets järnintag under de 2 första levnadsåren.
Sammanfattningen av ovanstående text är följande:
– tänk på att redan när du planerar att bli gravid ha ett bra järnintag för att ge ditt kommande foster bästa möjliga förutsättning
– se över ditt järnvärde under graviditeten och be om tips på järntabletter från din barnmorska
– se till att både du och ditt barn får i sig tillräckligt med järn även efter graviditetens slut
– var särskilt uppmärksam på ditt barns järnvärde om du eller din familj till största del äter vegetarisk eller vegansk kost
Vad är blodbrist?
Blodbrist, ett mer alldagligt namn på anemi, är när mängden hemoglobin minskar i kroppen. Hemoglobin är bland annat är det som binder syre och CO2 protein i de röda blodkropparna.
Vad är gränsvärdena för hemoglobin vid blodbrist och anemi?
Uppmätning av hemoglobin (Hb) mäts på olika sätt. År 2019 offentliggjordes en sammanställning av National Center of Biotechnology Information (NCBI), där det normala gränsvärdet för gram Hb i blodet beskrivs enligt följande:
– 13.5 – 18.0 gram/dl hos män
– 12.0 – 15.0 gram/dl hos kvinnor
– 11.0 – 16.0 gram/dl hos barn
– Vid en graviditet differerar nivåerna, men den generella siffran är oftast högre än 10.0 gram/dl.
Ligger man således under dessa värden så klassas man som att man lider av blodbrist. Det finns exempel där patienter klarat ett lägre värde än 7.0 g Hb/dl blod, men som för hjärtsjuka med en nivå under 8.0g Hb/dl blod krävs ofta i dessa fall en blodtransfusion.
Gravida med en Hb-värde under 9.0 rekommenderas intravenöst järn. Detta enligt Läkemedelsboken.se. Kroppen tömmer nämligen sitt eget järnlager innan den låter Hb-värdet påverkas. Detta gör att när Hb-värdet är lågt så finns det ingen lagrad järndepå att ta ifrån.
Enligt WHO:s klassning ligger gränsen för anemi under 13g Hb/dl för män och under 12g Hb/dl för kvinnor.
Mer ingående information gällande klassning för anemi enligt WHO nedan:
– 12 gram/dl för premenstruella kvinnor
– 13 gram/dl för postmenstruala kvinnor
Gränsvärdet för anemi enligt tidskriften Journal Blood:
– 13.7 g Hb/dl (vita män mellan 20 till 60 år)
– 13.2 g Hb/dl (vita män över 60 år)
– 12.2 g Hb/dl (kvinnor 0-100 år)
Enligt Journal Blood är det skillnad på gränsvärdet mellan olika folkgrupper. Vad som är skillnaden nämns dock inte närmare.
I Public Library of Sciences egen tidskrift PLoS One publicerades en artikel gällande gränsvärdet för anemi enligt nedanstående siffror (mätningen görs i gram Hb per dl blod):
– Under 11.0 g Hb/dl för barn (0.5 – 4.9 år), med under 10 g Hb/dl som moderat till svår anemi
– Under 11.5 g Hb/dl för barn (5.0 – 11.9 år), med under 11 g Hb/dl som moderat till svår anemi
– Under 12.0 g Hb/dl för barn (12.0 – 14.9 år), med under 11 Hb/dl som moderat till svår anemi
– Under 12.0 g Hb/dl för icke gravida kvinnor och flickor över 15 år, med under 11 gram/dl som moderat till svår anemi
– Under 11.0 g Hb/dl för gravida kvinnor med under 10 g Hb/dl som moderat till svår anemi
– Under 13 g Hb/dl för män och pojkar över 15 år, med under 11 g Hb/dl som moderat till svår anemi
Denna studie understryker vikten av att gravida kvinnor bör ha ett stadigt Hb-värde på över 12 g/dl. En idé kan vara att sikta in sig på ett högre värde (runt 15 g/dl) för att ha ett förråd att ta utav.
Vilka är symtomen på blodbrist (anemi)?
Blodbrist är en vanlig diagnos vid allt för låga Hemoglobinvärden. Många gånger märker personen inte av några symptom, medan andra får flertalet av kända yttringar för just anemi. I Hb-värdet mäts både järn och B12-nivå.
Symptom vid blodbrist:
– Trötthet, orkeslöshet och muskelsvaghet
– Yrsel eller svimningskänslor, i synnerhet om man reser sig för fort
– Blodtrycksfall, också känt som blodsockerfall
– Hjärtklappning
– Huvudvärk
– Svimning
– Andfåddhet, även vid mindre ansträngning
– Tungsveda, så kallat Glossit
– Nervskador
– Restless legs (RLS)
– Viktnedgång
– Munsår eller munsprickor
– Försvagad syn eller synrubbningar
– Minnesbortfall och inlärningssvårigheter
– Depression och ångest
– Färre nervfibrer i ryggmärgen vilket leder till nedbrytning (detta sker endast vid svår B12 brist)
– Mani, psykos och självmordstankar (även detta sker endast vid svår B12-brist)
Hur vanligt är blodbrist (anemi) och hur många lider av det?
För att få det mest tillförlitliga resultatet när du tar ett blodprov så rekommenderas att du sitter ner och tar det lugnt i 10-15 minuter innan provtagning. Detta är någonting som även Werlabs understryker. Enligt ytterligare en studie i PLoS On (2016) så lider 5,6% av befolkningen i USA av anemi samt 1,5% av moderat till svår anemi. Samtidigt var den genomsnittliga siffran för kvinnor 7,6% och 2,5% av moderat till svår anemi.
Vidare i artikeln beskrivs även att i riskzonen ligger framförallt gravida kvinnor men även äldre och premenstruella flickor nämns som möjliga riskgrupper.
I Sverige lider ca 7-8% av kvinnorna av blodbrist med lågt järnvärde som huvudorsak. Densamma siffra för män är 1-3%. Dessa siffror följer den generella linjen när det kommer till övriga västvärlden. Antalet kvinnor med järnbrist utan uppvisad anemi är dock betydligt högre: 25% av kvinnorna i fertil ålder lider av järnbrist idag.
Cirka 800 000 människor världen över dör årligen av järnbrist orsakad blodbrist/anemi. Globalt uppskattas att ungefär 1.6 miljarder människor lider av anemi (statistik samlad mellan 1993-2005).
Ytterligare en studie uppskattar att ungefär 8.8% av världens sjukdomsbörda beror på anemi. Detta är det samma som en fjärdedel av jordens befolkning.
Vad orsakar blodbrist?
Det finns flera olika orsaker till blodbrist: menstruation, blödning från skador, blodgivning eller genetiska orsaker såsom svårigheter med näringsupptaget. Många gånger beror det dock på en bristsjukdom. De vanligaste bristerna är järn, vitamin B12 eller folat (vitamin B9).
Blodbrist orsakad av järnbrist
Om du inte får i dig tillräckligt med järn via din kost så får du således en järnbrist. Näringsbrist är generellt mer vanligt hos personer som äter oavkortat vegansk eller vegetarisk kost eller hos personer som har svårigheter med upptagningsförmågan, exempelvis glutenintoleranta.
Anledning till anemi till följd av järnbrist är oftast följande:
– Riklig menstruation – upp till (och över) 80 ml blod under en menstruationscykel räknas som riklig. De flesta kvinnor blöder mellan 20-40 ml per cykel
– Övrig form av blödning, exempelvis återkommande näsblod eller skada
– Bloddonation
– Hookworm/hakmask – denna parasit som lever i tarmarna är inte vanlig i Europa men är en anledning till järn- och blodbrist i delar av Asien, Afrika och Sydamerika, där klimatet är mer tropiskt.
– Malaria – leder till minskad bildning av röda blodkroppar och förlust av järn i urinen.
– Vissa kroniska sjukdomar
– Graviditet – moderns järnintag ska täcka både hennes eget och fostrets behov genom hela graviditeten
Järnbrist kan leda till att färre röda blodkroppar bildas och en minskad produktion av Hemoglobin. De röda blodkropparna påverkas även när det kommer till kvalitén, de blir mindre och stelare , vilket i sin tur försvårar deras passage genom mjälten. Ytterligare en faktor som spelar in när det kommer till de röda blodkropparnas stelhet är den ökning av oxidativ stress samt en minskning av antioxidativa enzym som fungerar som försvar.
Genomsnittligt järnupptag för kvinnor:
– Genomsnitt: 18%
– Kvinnor i fertil ålder: 11%
– Gravid i vecka 12: 7%
– Gravid i vecka 24: 36%
– Gravid i vecka 36: 66%
Genomsnittlig intag av järn i västvärlden är ca 2.1 mg per dag. Då innehåller vår mat ca 7 mg järn per 1000 kcal, dock är det endast 1-2 mg av detta som absorberas på en daglig basis.
Det dagliga behovet av järn ligger på ca 1.5 mg/dag för män och 3.5 mg/dag för kvinnor. I slutet av en graviditet kan dock ett upptag av 4-5 mg järn/dag behövas för att täcka både kvinnans och fostrets behov.
Ytterligare en artikel i samma ämne ger följande råd när det kommer till järnupptag och graviditet:
– 1:a trimestern – 4 mg/dag
– 2:a trimestern – 5 mg/dag
– 3:e trimestern – 6 mg/dag
Dessa siffror är baserade på en studie i Danmark där man såg att 42% av fertila kvinnor hade för små järnreserver. Man rekommenderar därför att kvinnor redan innan en graviditet har en vällagdrag järndepå på över 300 mg för att slippa drabbas av järnbrist. Med detta sagt bör man se över sin järnnivå samt järnintag kontinuerligt för att veta hur man ligger till.
De olika vägarna järn tas upp, finns och transporteras i kroppen
För att hemoglobinet ska kunna binda och föra syret ut i kroppen så behövs järn. Hemoglobin är beroende av järnnivåerna för att syretransporten ska kunna fungera. En brist på järn ger minskad syntes av proteinet Hemoglobin, som i sin tur minskar produktionen av röda blodceller. Därför påverkas syretransporten i kroppen direkt av mängden Hemoglobin som finns tillgängligt.
Järn tas upp i övre tunntarmen som hem- eller ickehem-järn. Tvåvärdigt järn, så kallat hem-järn (Fe2+ eller ferrous), finns i blod- och köttmat. Trevärdigt järn, ickehem-järn (Fe3+ eller ferric), finns i olika salter från mejeri- och växtprodukter.
Järnet tas upp som Fe2+ genom enterocytcellerna. Fe3+ behöver först få en extra jon för att reduceras och transporteras vidare via receptorerna på entrocytcellernas yta. Därför har blod- och köttmat med järnformen Fe2+ ett bättre och mer direkt järnupptag än Fe3+. Dock kan man öka sitt upptag av järnsalter genom att kombinera dessa med askorbinsyra, även känt som vitamin C. Detta ämne har nämligen en inneslutande och upplösande effekt runt jonen.
När järnet väl kommer ut i blodet så omvandlas detta ytterligare en gång till den mer svårlösliga trevärdiga formen. Järnet transporteras och tas sedan upp av olika vävnader och celler. Transporten sker med hjälp av proteinet transferrin. Cirka 0.1% av 3 mg järn finns kvar i blodet och omsätts 10 gånger per dag. Ibland hålls det trevärdiga järnet bundet till enterocytcellerna. Det sker när hormonet hepcidin utsöndras av hepatocytceller, någonting som tyder på att kroppen har en för hög mängd järn eller en inflammation i kroppen.
Att järnet hindras att komma ut i blodet är en del av kroppens försvar gentemot bakteriernas försöka att växa i antal. Dock kan en långvarig inflammation leda till komplikationer då det minskade eller icke-existerande järnupptaget från födan aldrig kommer ut i blodet för att användas. Därför behövs hepcidin. Det är nämligen detta hormon som reglerar upptaget av järn från födan. Den ärftliga sjukdomen IRIDA, (Iron-Refractory Iron Deficiency Anaemia), innebär att överuttryck av hepcidin kan leda till anemi. Det är därför viktigt att uttrycket ligger på en lagom nivå.
Blodbrist orsakad av brist på vitamin B12 och folat
Vitamin B12 och folat är båda viktiga grundstenar när det kommer till produktionen av erytrocyterna, den del av de röda blodkropparna som bär Hemoglobinet. 1-2% av befolkningen lider av anemi baserat på vitamin B12 brist.
Vid brist på B12 och folat så försöker kroppen kompensera genom att skapa ovanligt stora blodceller. Dessa blodceller är dock defekta och håller inte upp till standarden, trots sin storlek.
Övriga symptom eller risker vid brist av vitamin B12 under en graviditet kan vara ökad risk för ryggmärgsbråck, underutveckling av barnets hjärna, prematur födsel och låg födelsevikt.
Det finns flera anledningar till att anemi till följd av B12- eller folatbrist, men som gravid bör du tänka på följande:
– En graviditet i sig själv ger ofta brist på folat, se därför över ditt intag och prata med din barnmorska
– Viss medicinering kan ge B12-brist, i synnerhet sådan som innehåller metformin, som bland annat används för att hålla nere blodsockernivån hos personer med typ-2 diabetes
– Glutenintolerans (celiaki) försvårar upptaget av både folat och B12 då dessa tas upp via tunntarmen
– Operation av magsäck och tarm försvårar upptaget av folat och B12 samma anledning som vid glutenintolerans
– Uteslutande vegansk, vegetarisk eller ensidig kost kan ge brist på både folat och B12, du kan därför behöva ta tillskott av dessa under graviditeten
Utöver detta ska man även vara extra vaksam om man har eller har haft:
Diarresjukdomar, alkohol- eller missbruksproblematik, binnikemask eller generella sjukdomar i tunntarmen.
Hur vanligt är järnbrist?
Järnbrist tros vara en av världens mest vanliga bristsjukdomar. Det kan vara svårt att samla exakta data kring detta då järnbrist ofta benämns som blodbrist.
Järnbrist på ett globalt plan:
– 25% av världens befolkning lider av anemi med järnbrist som bakomliggande faktor
– 1% av USA:s befolkningen under 50 år lider av järnbrist:
10% – kvinnor i fertil ålder
9% – barn i åldern 12-36 månader.
– En studie på 200 flickor i åldrarna 13-19 år i Indien visade att 50% led av anemi till följd av järnbrist. Andra studier i Indien har visat att hela 70% av flickorna i åldrarna 16-19 hade anemi. Dock framgår ej hur omfattande studien var.
– Enligt WHO (World Health Organisation) lider nästan 2 miljarder människor i världen av anemi. Hälften av dessa tros vara på grund av järnbrist.
– I USA gjordes en studie på ca 30,000 personer där det framkom att 15.9% av dessa led av anemi. Folatbrist framkom inte i någon som helst utsträckning, så därför tros järnbrist vara den bakomliggande faktorn.
– Järnbrist hos spädbarn (0 till 12 månader), ligger på cirka 16% i Sverige.
– Järnbrist hos småbarn (1 till 5 år), ligger på ca 25% i Sverige.
Hur vanligt är brist på vitamin B12?
Norra Europa har en större andel människor med anemi orsakad av brist på vitamin B12 än södra Europa. Brist på B12 är även vanligt hos äldre samt hos människor med afrikanskt ursprung.
Hur vanligt är folatbrist?
Folatbrist är som många andra brister vanligast förekommande hos äldre och gravida. Denna brist ska dock inte förväxlas med vitamin B12-brist.
Olika data gällande folatbrist:
– 10 till 15 % av den svenska befolkningen över 65 år har folat eller B12-brist (källa: Bristguiden). Ca 20% av svenskarna har vissa enzymdefekter som försvårar upptaget av folat och bör därför ta tillskott av folat för att få upp sina värden.
– I en studie så hade 50% av de gravida kvinnorna folat eller B12-brist. Hur omfattande studien var nämns ej.
– Efter berikningen med folsyra i spannmål, som trädde i kraft år 1998, har endast 0,1% av 30,000 amerikaner folatbrist.
– Argentina utförde en studie som visade på minskningen av folatbrist efter att berikning av vetemjöl tilldelats deltagare med annars tydligt brist på näringen:
– Innan hade 7% av deltagarna folatbrist
– Efteråt hade 1,73% av deltagarna folatbrist
Studien var en kohortstudie.
Folat och cancerrisk
Enligt studier ska det finnas en koppling mellan onormalt hög eller låg folatnivå och olika typer av cancer. Dock är denna koppling så oklar att man säger att om nivån av folat hålls inom den egna kurvan så ska ingen ökad risk för cancer finnas.
Vad ska min järnnivå och mitt järnintag vara?
Ju högre järnbrist du har desto högre upptag av järn har du. En person med stabil järnnivå har ett upptag på ca 6% medan en person med svår järnbrist har ett upptag på 20-25%. För att hålla en stabil nivå av järn bör man sikta på ett dagligt intag av 10-20 gånger det dagliga behovet.
RDI (rekommenderade dagliga intag) differerar mellan olika länder. Dessa siffror är från 2014 och man har räknat på förluster i upptag. Studien gjordes på kvinnor i åldern 19-50.
– 18 mg/dag (Nya Zealand, Australien, Kanada och USA
– 14.8 mg/dag (Storbritannien)
– 19.6 mg/dag (FAO)
– 29.4 mg/dag (WHO)
WHO har en högre siffra för RDI så flertalet länder helt har en vegetarisk kost och siffrorna bör kunna appliceras globalt. Som vegan bör man tänka extra noga på sitt järnintag.
Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av järn enligt följande:
- 8 mg per dag för spädbarn och barn under 6 år
- 9 mg/dag: barn mellan 6-9 år
- 11 mg/dag: barn mellan 10-13 år
- 11 mg/dag: pojkar mellan 14-17 år
- 15 mg/dag: flickor mellan 14-17 år
– 15 mg/dag: kvinnor i fertil ålder
– 9 mg/dag: övriga vuxna
Ett genomsnitt på ca 2.1 mg järn per dag är det som vi i Sverige får i oss via kosten.
Vid infektion eller cancer med inflammation som följd så stiger ferridinnivåerna. Detta innebär över 1000 µg per liter blod.
Vad ska min vitamin B12-nivå vara?
- Rekommenderat B12-värde i serum ligger över 300 pg/ml blod.
- Riskvärde för lågt B12 ligger runt 200-300 pg/ml blod.
- Brist på B12 är ett värde under 200 pg/ml blod
*pg = picogram (1000:dels miljard av ett gram)
Allt för låga värden av Vitamin B12 kan öka risken för demens. Studier har även visat att höga värden av B12 och folat minskar risken för depression och Alzheimers i ett senare skede i livet.
Rekommenderat dagligt intag av vitamin B12
Det har debatterats huruvida Livsmedelsverkets rekommendationer för intag av vitamin B12 är för lågt. Prata med din barnmorska om du har några ytterligare funderingar kring detta.
Livsmedelsverkets rekommendationer gällande RDI av B12:
– spädbarn mellan 6-11 månader: 0.5 µg/dag
– spädbarn mellan 12-23 månader: 0.5 µg/dag
– barn mellan 2-5 år: 0.8 µg/dag
– barn mellan 6-9 år: 1.3 µg/dag
– barn mellan 10-13 år: 2.0 µg/dag
– vuxna: 2.0 µg/dag
– gravida: 2.0 µg/dag
– ammande: 2.6 µg/dag
* µg = mikrogram (miljondels gram)
Vad ska min folatnivå och mitt folatintag vara?
Folat (vitamin B9) och vitamin B12 är båda viktiga grunder i uppbyggandet av kroppens DNA. Särskilt viktigt är det att få tillräckliga mängder B9 och B12 vid en graviditet, då många nya celler bildas.
Rekommenderad folatnivå:
– Över 4 ng/dl blod anses ligga som normalvärde
– Under under 2 ng/dl blod anses vara ett bristvärde
Livsmedelsverkets rekommendationer gällande RDI för folat:
- spädbarn mellan 6-11 månader: 50 µg/dag
- spädbarn under 24 månader: 60 µg/dag
- barn mellan 2-5 år: 80 µg/dag
- barn mellan 6-9 år: 130 µg/dag
- barn mellan 10-13 år: 200 µg/dag
- ungdomar över 14 år och vuxna: 300 µg/dag
– kvinnor i barnafödande ålder: 400 µg/dag
– gravida och ammande: 500 µg/dag
För att nå bästa möjliga folatnivå under graviditeten är det bra om kvinnan lyckas öka sitt intag av folat redan 4 månader innan befruktning.
* µg = mikrogram (miljondels gram)
Folat har ingen övre gräns för intag. Dock har folsyra detta där maxgränsen är 1000 µg/dag. Detta enligt rekommendationer från EFSA, den Europeiska Livsmedelsmyndigheten.
Hur mycket järn man ska äta varje dag för att hålla en normal järnnivå som gravid
För att ge dig själv de bästa förutsättningarna så bör du som gravid gärna ha ett dagligt intag på 29.4 gram där upptaget ligger på ca 5 mg. Om din graviditet är planerad och du har haft möjlighet att se över ditt järnintag redan innan befruktningen, så bör denna ligga på stadiga 10 mg/kg vikt.